17.
Förvänta dig inget stöd från ditt ex. Detta är kanske det absolut svåraste att inse. I alla fall var det så för mig. L hade ju funnits där i fyra och ett halvt år under alla mina svåraste stunder, kommit med input och tröstat och tagit hand om. Därför kände jag instinktivt när det tagit slut att han var ju den som skulle trösta mig genom det här också. Jag vet inte hur många gånger jag ringde honom och grät och grät och grät och grät. Snyftade att jag skulle dö och var helt säker på det också. Jag skulle helt enkelt inte överleva om inte han flög över till mig och bara höll om mig en sista stund. Jag möttes ofta av en stenhård vägg till svar och det gjorde mig så splittrad och trasig. Hur är det ens möjligt att han inte vill ta hand om mig nu när han alltid velat det förut? Jag kunde inte förstå det. Men ditt ex kommer inte att hjälpa dig. Det är bara att bita ihop och inse fakta. Hen vill inte mer. Det är dags att ta sig igenom något helt på egen hand och även om det i början kommer kännas helt jävla omöjligt kommer det göra dig starkare och klokare efteråt, när du en dag inser att du står upp rakryggad och mår bra, och har tagit dig dit helt av dig själv.
 
Hans förlust... liksom.
Millosobillos handlade om Familjen Virvelvind - Den kan jag inte gå tillbaka till.
 
Rejmahbloggen - Handlade om en nystart som blev ett tandgnissel om saknad. Hurrrv.
 
I skolvärlden pratar vi ofta om vikten av att se framåt, vad kan vi göra framöver. Här kommer en framåtsyftande blogg och en nystart från mig. Och mina barn. Pöss
 
 
 
 
...bajbaj. Hittat en lght i Karlsvik :) Ska kolla onsdag :) Spännande! 
...var så glad idag. Och nöjd verkade det som. Jag vill bara att alla ska vara glada och nöjda. Alla behöver hitta tillbaka till glädjen. Fy vad destruktivt det har varit senaste åren. Vi tappade lusten till att skratta, umgås och prata. Och bara på en vecka ser jag hur vi börjar blomma. Fast på olika håll. Bitterljuvt. 
 
♥4everinmyheart
- Förnekelse- Ilska och förbittring- Förhandlingen- Sorgen och tomheten- Accepterandet

Nu växlar jag mellan att acceptera (känner mig ofta glad och lycklig) men glimtar av tomhet skiner igenom. Duktig jag är!
Känner mig väldigt tillfreds. Fått det bästa av flera världar. Somnar med ett leende på mina läppar. Nu är jag på väg :) Takk
Jag tror på ödet och att varje mska har en livsplan och uppgifter att göra. H skulle vara pappan och är det meningen att vi ska hitta varandra igen är det så. Jag har stått still i humör och utveckling läääänge. Vi gjorde inte varandra glada. Nu börjar det äntligen bli bra. Så det tyder på att jag är på rätt väg :) Det bästa jag vet är glädje man blir så glad av den.
Ikväll kl 23 skickade H ett meddelande. Han är inte kär i mig längre. Jahapp... Så nu har jag ingen lägenhet eller man. Ligger och letar lägenhet långt från byn. What doesn`t kill you makes you stronger...
Nu vill jag avsluta den här och gå tillbaka till det som var bra. Den här bloggen var bara deprimerande. 
...så är familjen snart en familj igen. Vi väljer att flytta ihop. Över vintern. Sedan tar vi och utvärderar. ♥
får du tillbaka... Ska det va så? Jag vill ha kärlek och respekt. Ska det vara så svårt? Less
 
http://instagram.com/p/e4qHQ3D1jl/
 
 
... Efter snart fyra månader på villovägar kom vi till en punkt då vi började prata. Och vi vet att vi vill vara med varandra. Vi tar babysteps...
...inte min starka sida... Men igår hände det. Vi kommunicerade. Och jag förstod. Hur mycket han älskar mig och allt han vill göra för mig hela tiden. Fast det kanske inte hörs och syns. Introvert vs Extrovert=lite knepigt! Men det är bra! ♥
Hejhopp!
 
Sjukt regningt ute idag. Måste fixa en bil snart!
 
Igår var det bio med bästisen, ikväll blir det träning och städning. Kommer att byta lägenhet efter jul så imorgon ska en kvinna kolla på lägenheten. Känns vemodigt att lämna byn men det är precis vad som behövs. En nystart och en tydlig början på något nytt. Det har varit en lång och utdragen skilsmässa.
 
 
Shit, vad happy jag känner mig idag... På väg! 
Jihioooo.... Tränat. Sedan tog det stopp. Legat i sängen hela dagen förutom en sväng på gymmet... Tur att barnen kommer imorgon.
Känner mig så nöjd och glad med mitt jobb. Lycklig för att kunna sluta tidigt onsdagar och fredagar, hämta kidsen och mysa.

Day by day...

Tillslut kommer ensamhet kännas bra...
Arbetar på, är med kidsen, pluggar lite på kvällarna,  spelar Wordfeud.
 
Känner mig ensammast i världen i min stora lägenhet.
 
Har tre saker att se framemot i höst iaf. 
 
  • Spookyresa
  • Bio på torsdag 
  • Resa till Schweiz med kollegorna :)